I dag var det begravning

Dagen kan beskrivas i många ord. Men allra mest: ledsamt och vackert.

Det var så många vackra blommor, så vacker sång i kyrkan, solen sken in lagom till allt började och prästen, som kände mormor, pratade så fint och varmt om henne.

När jag satt i bänkraden och allt kändes ledsamt tittade jag åt vänster och såg alla mormors fina vänner. Och när jag tittade på oss åt höger tänkte jag på att det faktiskt är mormor som har gjort att alla vi kan sitta där tillsammans. Utan henne hade vi aldrig funnits där ihop.

Prästen pratade om tacksamhet och saknad. Precis så vi känner.

Vi åt gott i församlingshemmet, pratade och lyssnade till prästen, Annica och Håkan som pratade fint om mormor.

Sedan åkte vi släkten till graven och alla blommorna.

Lilla Moa var också med på begravningen och hon var så söt efteråt. Hon sa att hon kände sig väldigt ledsen för att ”farmor är ju så nära”. Och jag är så glad att hon kommer att minnas sin farmor.

Eva och Gunnar hade ordnat underbar höstmiddag nu ikväll.

Puss lilla mormor, nu har du fått det sista vykortet.


My mejl-mission

I helgen hade jag 123 mejl i min inkorg. Jag hade pratat med kollegan Per om det, att jag gärna vill ha det soprent bland mejlen.
Men då kunde jag ju ärligt inte ha 123 mejl där.

Så i helgen gjorde jag första rensningen. I går låg där 59.

Jag hittade lite kul grejer.
Till exempel det här mejlet med text och bild från familjen Bengtsson på Henån, den 20 augusti, en dag efter min födelsedag:
”Hur fan kunde vi glömma dig min sötgräddbakelseunderbarafantastiska maja, pok hoamoa”

Om du skriver så sött med en så söt bild, då får du glömma.

(Förresten, ser ni havet i bakgrunden på bilden? Så bor en mäklare och mäklarassistent och mäklare-to-be. Läs även mäklarens jakt efter kaninen Smulan. Den var söt, men hade kunnat bli osöt).

Nu har jag: 1 mejl. Och det ska ligga där.
Nästa mission: 75 i Hotmail.


Fika med fina Matilda – och första dagen själv på nya jobbet

I dag träffades Matilda och jag, för fika på Kafé Kardemumma.
Ni kanske minns att jag gjorde hemma-kontor-reportage hos Matilda i augusti? Det var mitt allra första besök i nya hemstaden. Då visste jag inte att det skulle bli Uppsala. Och jag visste inte hur jättetrevlig Matilda är, men jag antog det efter att ha läst hennes fina blogg.

Vi hade massa att prata om!

En latte och chokladboll mättare cyklade jag hemåt på denna fina höstgata:

Det är faktiskt ”vår” gata, som börjar mitt i stan, fast vi bor nästan 100 nummer bort.
Jag hade tänkt höstfota, lite löv och så, men det blev kallt om fingrarna, så jag trampade på.

Jag har haft en frilansdag, men i går var det solo-premiär på Unt:s webbredaktion. Jag, allena, skulle rodda.

När jag har gått bredvid har det varit väldigt lugnt när jag har ringt polis, räddningstjänst, nästa polis och nästa räddningstjänst – länet runt.

I går var det inte lugnt. I går hände allt.
Två försvunna män, varav en hittades död, tre trafikolyckor, fyra inbrott och en man som föll.

Klockan 23 kändes det som om jag hade åkt runt i en torktumlare (men inte nyhetstorr), jag kom ur tumlaren, lite rosig på kinderna och undrade var åtta timmar hade tagit vägen.
Så ska ett jobb vara. När du tittar på klockan är det inte för att tiden går lååångsamt, utan för att du ska hinna allt. Det gillar jag.


Grattis fina bror!

Idag fyller min fina bror 30 år. En stor dag!
Tyvärr är jag inte hemma och firar med honom. Fast vi träffas senare i veckan och då ska han få puss och kram och paket.

Nu hurrar vi ända från Uppsala. Grattis!
Och grattis även Jenny, som fyller 29 idag.


Blocketkille, fodraljakt och många 10:or

Den här killen väljer att jobba hårt – och gratis, bara för motionens skull. Det gillar jag. Som när jag med glädje klipper gräs i Horla och Herrljunga. Motion, fridfullt, snyggt resultat och glada föräldrar.

Annars är det rätt kul att kolla in Best of Blocket. Härligt sjuka grejer där.

Vi fortsätter att uppleva Uppsala. I dag gick vi stan runt i hopp om att hitta något-typ-av-fodral-till-trådlösa-mickar som Henrik tagit på sig att hitta. Vi var i säkert tio butiker.
Det rätta fodralet är tyvärr inte funnet. Men vi fann kaffe latte och äpplekaka (inte så god) och smörgås på Kardemumma.

I eftermiddag och kväll har jag bokfört nästan ikapp mig. Jag älskar att knappa in siffrorna.

Och jag älskar dagens datumsiffror: 101010.
Vi skulle ju gifta oss en dag som denna. Men vi väntar lite.


Första helgen i Uppsala

Det är bra att ”bo in sig”. Sova ut. Äta frukost så länge du vill. Faktiskt hinna packa upp en flyttpåse som har stått i hallen en hel vecka. Borsta håret först fyra timmar efter att du har gått upp. Tvätta sju påsar kläder. Gå en liten sväng i höstsol och upptäcka ett Ica ligger 100 meter från ditt nya hem (och slippa betala en hundralapp igen för lite juice och mjölk och yoghurt). Göra köttfärssås som får puttra länge. Måla naglarna röda. Och hänga i soffan med vin och Lite sällskap.

Det är min fina första lördag i Uppsala, ledig, med mitt fina sällskap.
(Vi är gladare än vad vi ser ut).


Hejdå iPhone!

I går tog jag farväl av min fina iPhone. På tåget mot Stockholm hann jag spara och radera de prick 150 bilder som låg i. Vill du se några?


Bella, vår fina Bella!

I dag har Bella varit hos oss i TIO år. Lilla snuttan.
Hon är ju äldre, född den 7 februari 1999, men vi fick henne den 6 oktober 2000.

Jag minns den kvällen. När vi åkte och hämtade lilla Bellis som viftade lite på svansen, studsade fram när hon gick och hon undrade nog vilket baksäte hon hoppade in i.

Den första promenaden gick vi samma kväll, till Shell, och på vägen mötte vi hennes brorsa Jalle och Erika.
– Det märks att hon är tjej, sa Erika. Hon är lite fin i kanten.
Och visst var hon det, vår lilla utställningshund som snabbt la modellkarriären och alla fina vinster på hyllan, för att mest ta det soft. Tigga mat, krypa upp i knät och bli så glad, så glad när folk kommer hem, speciellt mamma.

Dagens bildextra blir med lilla Bella:


Fjärde dagen på UNT

Jag får utbildning just nu, på Upsala Nya Tidnings webbredaktion. Jag ska troligtvis hoppa in som nyhetswebbare där i höst, kanske redan nästa vecka. Och nu har jag fått tre dagar utbildning och i dag blir det fjärde passet, klockan 15-23.
Jag var tvungen att hålla mig vaken länge i går, så att jag inte blir sömnig ikväll.

Jag har en väldigt bra utbildare som heter Per. Han är noggrann och det diggar jag. Vill ha saker snygga.

Henrik jobbar ju också i huset, men han och tv-redaktionen är på kickoff nu. På en stor herrgård nånstans jag inte minns namnet på.
Det är så många nya namn nu. I går joggade jag runt i ett vackert villakvarter och lärde mig lite nya gatunamn. Swedenborgsgatan kändes mest hemma, Stagnelius mest Kalmar. Allra mest måste jag komma ihåg min egen nya gata.