Vi hade ju Fars dag-middag här i söndags. Min pappa fick långkallingar på posten, inslagna i paket med snöre och allt, men svärfar Bengt kunde vi fira in real. Även om Henrik mest satt tyst och sjuk. Och söt.
Bengt blev väldigt glad för sin nya necessär som kan hänga.
Och han är snäll, som gör allt vi ber honom, för att vi ska få fräsiga foton:
Efter tårta (vi körde på efterrätt före förrätt och middag), så gjorde vi Uppsala en stund i bil. Vi gick ut vid slottet, såg på utsikten och jag funderade på bakom vilka av slottets fönster där kungafamiljen har en övernattningslägenhet. Och vilka bakom landshövdingen bor.
När jag skulle förbi kanonerna nedan småsprang jag. Du vet aldrig när såna där kan smälla av.
Sedan åkte vi hem och hade italiensk afton med köttfärssås och spagetti.
Härligt att ha Bengt och Marianne här!
vad mysigt det ser ut! och vad LIKA de är varandra, herregud!
haha, såna där kanoner alltså.. de får mig direkt att tänka på pippi i söderhavet-filmen! 🙂 när de gömmer sig i dem! man kanske skulle försöka pressa sig ner i en av dem någon gång… (den dagen man är 1dm bred…hmm.. kan bli svårt ja).
vad mysigt, vi kommer gärna på svartbäcksfika! vi kan nog oftast faktiskt! 🙂 säg till när det passar er!
kram kram!
Ah va fina ni ar min familj! Langtar sa efter er alla!! Puss och kram fran er Mimmi
Vilken mysig dag! Alltid trevligt med gäster.
Hoppas att du fick ihop texten till Aftonbladet. Hojta till när den finns att läsa, för detta skall bli spännande 🙂
Kram