Torparfest i Strängnäs

För ett tag sedan kom världens finaste inbjudan. Som såg ut som ett konstverk. Det gör gärna det när Linda har ett finger med i kreationen.

Vi var alltså på 30 års-festligheter i Strängnäs i helgen. 30 personer samlades i Lindas och Ragnars fina torparhem – där vi var senast i somras.

Vi undrade innan varför det stod att jag skulle ha med clownnäsa och Henrik ett lakan och ett rep. När vi kom fram förstod vi.

Alla fick leta upp varsin passande mask som Linda köpt i Amsterdam. Jag blev en tjusig clown och Henrik Julius Caesar.

Födelsedagsbarnet Ragnar var gladare än bilden nedan visar. Han fick riktig stridspilotflygning (som han önskat sig sedan barnsben), det vackraste gitarrspelet och sången av Linda (då både en och annan tår föll, bland annat från mig) och livemusik av självaste Svenska Akademin (en del av den – som jag tyvärr missade att fota).

Men det blev alltså skönt häng och gung i Torpet:

Vi avslutade kvällen framför elden med spontan improvisationsteater, trummor, 80-tals och 90-tals låtar och massa, massa skratt.

Tack fina, fina Linda och fina, fina Ragnar!