Det tog nästan 27 år. Innan mitt första besök på Gröna Lund.
– Jag måste ju åka till Gröna Lund innan sommaren är slut, sa jag till Henrik igår.
– Då åker vi dit nu, sa han.
Båt dit.
Det blev tre olika åk. Snälla Blå Tåget, illamåendeframkallande Insane och den sista kommer sen.
Innan solen gick ner strosade vi omkring.
Jag blev hungrig, men var tvungen att inspektera kebabhaket lite innan. Tjejen som tog betalt tog även i grönsakerna med sin plasthandske, som jag tror hon även tog emot mynt med. Ja. Henrik fångade mina inspektioner.
Jag fångade hans suktan efter Katapulten.
Sen blev det kväll och med två biljetter kvar hittade vi Lyktan. Fritt fall med snurr från 12 meters höjd. Såklart jag blev sugen.
Jag hamnade som tur var bredvid en söt Maja, som lovade mig att den inte var för läskig.
Henrik berättade för Majas föräldrar att hans Maja är 26 år.
Sen fick Henrik också leka av sig. Han älskar ju solrosor. Flickan i nederkant bad förresten Henrik att flytta på sig när han tog för mycket plats.
Vi tog båten tillbaka till Slussen.
Summering: Grönan är mysigt, litet, barnrikt och Lyktan får högsta betyg. Minus för glass och kebab.
Liseberg är större, roligare och… härligt västkustskt.
Men resan till och från nöjesfält går inte att jämföra.
Henrik fick bli lite förbannad när båten kom fram. Han är ju sån som stänger av allt onödigt som är igång, till exempel tv-skärmar på Ikea, och skulle nog leva i ett totalt mörker om han inte var ihop med mig.
Därför gjorde det ont i hans stänga-av-hjärta när vi såg huset där TT, Bredbandsbolaget och andra företag håller till:
Han fick välja väg hem och valde en vacker, med vacker utsikt så då blev allt mycket gladare. Stockholm är ju himla fint. Här är Grönan by night:
Jag vill läsa mer om jobbet på Aftonbladet! mera mera mera! 😀
För övrigt får du hälsa Henrik att jag är ledsen att det inte blivit någon flygning, men tiden har helt enkelt inte funnits där den här sommaren. När jag får ett riktigt hot-shot jobb så lovar jag att han får åka med i jump-seat framme hos mig o kapten! 🙂
Tack, tack för att man fick följa med till Gröna Lund. Jag har varit på Skansen en gång, då fanns det isbjörnar där, så det måste ju vart 1900-kallt nån gång. Om Johanna är den Johanna jag tror, så är hon nog den enda pilot som skulle få mig att våga flyga. Men Plutten först! Puss.
Det är den Johanna du tror! Ta bort ett ”nog” när du skriver, pappa, så kör vi! Opp-i-lufta.
Jag tänkte på dig när jag såg Katapulten. Den var… inget för dig.
Puss!
Vilken mysig dag ni verkar ha haft.
Jag har ännu inte haft tillfälle att besöka Grönan, men så kan också mina besök i huvudstaden räknas på en hand.
Hur länge blir du kvar?
Kram