Precis kommit hem från kvällspass. Folk höll sig lugna ikväll, tänkte jag, apropå uteblivna misshandlar (som kanske kommer senare i natt), när jag började cykla på Svartbäcksgatan.
Vad vacker stan är, fortsatte jag tänka när jag såg snöiga greniga träd.
Och så ungefär vid nummer 33 hör jag hur någon skriker längre fram.
När jag kommer närmare hör jag hur han skriker rasistiska äckliga ord åt någon som inte finns ditåt han skriker.
Han ser ut som en väldigt städad pojke med bakslickat hår och vinterkavaj. Men han låter som ondskan.
Han skriker och skriker och skriker och skriker. Och när jag är bredvid honom säger jag:
– Tyst med dig!
Då får jag såklart all ilska.
– Håll käft din jävla h*ra!
Han stegar mot mig.
Jag cyklar vidare och säger åter igen åt honom att vara tyst.
Nu är jag lite upprörd. Men sansad.
Tänker också på Ronnie Sandahls bok ”Vi som aldrig sa hora” som jag läste när den kom (07?) och minns hur jag då, liksom nu, tyckte att den titeln var dålig. Att den frasen på något sätt skulle applåderas. Klappas på axeln.
Nej, det ska den inte. Det är så självklart.
Eloge till dig, vi behöver mer civilkurage i det här landet. Och han verkar ju vara en…erhm… ”intelligent” männniska.
Sv: Det är vägen från stallet 🙂 Och det är väldigt vackert just nu, fast jag hade inte gärna haft det lite varmare 😉
Usch, jag blir så arg när jag läser vad du skriver. Det är en förmån med yttrandefrihet, men det finns gränser! Det värsta av allt är att många ord och uttryck, hur hemska de än må vara, inte längre tas på så stort allvar. De är liksom en del i det vardagliga vokabulären, vilket är fruktansvärt.
För att muntra upp lite (?) har jag på min blogg tillkunnagjort att jag är lite nyfiken på dina favoritförfattare:
http://ellinorsworld.blogspot.com/2010/12/another-cherry-on-top-award.html
Stor kram
Du är så himla bra!
bra. jag har blivit rädd på sista tiden, rädd att hamna i ondska. men jag ska börja säga ifrån igen. det är inte ok.
kramar till dig!
nämen FY!!! så obehagligt!! och vad bra att du sa åt honom, vet inte om jag själv hade vågat… är universums mes nämligen. men heja heja heja dig!! jag önskar att jag också vågade sånt!
vilken idiot han var (är).
som svar på din fråga, ja jag har ett par kompisar som har barn.. men de är äldre än mig. nu för några dagar sedan fick jag dock reda på att en av mina närmsta vänner också ska ha bebis, till sommaren! så himla kul! och sen är en annan vän gravid nu också, så.. det blir fler och fler! KUL!